Jag har fått många oroliga frågor igår efter det att jag bloggade om vurpan på Colnagon i skogen. Det var inte meningen att skapa oro i onödan och jag tyckte att det var en ”kul grej” att skriva om. Beklagar om du blev orolig.
Själva vurpan gick till så att det var ett medlut med en lerig stig omgiven av ganska mycket gräs. När jag märkte att jag efter sladden mot roten inte hade kontroll styrde jag ut i gräset men fick väja för björken som plötsligt stod där. Själva omkullåkningen gick långsamt. Genom att jag slog i ryggen först så slog cykeln inte ens i backen. Inte en skråma alltså. Cykeln klarade sig perfekt. Jag klarade mig upplysningsvis också – men det har ingen ju frågat om.
